Hörneå bys hemsida www.becken.se
Vårlig utflykt?
av Ann-Katrin Lagnefeldt
Becken-Webbens distansskribent Ann-Katrin Lagnefeldt har skickat ett till bidrag till Redaktionen, med titeln "Vårlig utflykt". Detta är Ann-Katrins 6:e bidrag till hemsidan.
Av texten att döma kunde artikeln även hetat "Vådlig utflykt" i samband med det snökaos som inträffade efter påskhelgen 2024 i mellersta Sverige.
Ann-Katrins resa till Västra Götaland påsken 2024 sammanträffade med Redaktionens resa till samma landsända! Redaktionen befann sig söder om Mariestad, inte långt från Hornborgasjön och Varnhems Klosterkyrka. Resan hem mot Västerbotten påbörjades turligt nog dagen före det snökaos som Ann-Katrin drabbades av. För några år sedan gjordes ett reportage från själva Varnhem.
Så här skrev Ann-Katrin i ett mail till Redaktionen 2024-04-04.
Vårlig utflykt?
Distansskribenten har varit på en liten resa, som inte kommer att glömmas i brådrasket. Maken och undertecknad beställde en bussresa via Albatros till Hornborgasjön för att se den beryktade trandansen. Vi tyckte att annandag påsk var en bra dag att åka dit på och dagen därpå bese trandansen för att sedan åka hem. Och annandag påsk var hur trevlig som helst, sol, ganska varmt och våren spritte i en så där som det gör på våren. Gräsmattorna var gröna och fullt med vårblommor.
Vi gjorde en utflykt till klosterkyrkan i Varnhem och där finns ju Birger Jarls grav. Två gånger har man gjort utgrävningar där, senast 2002 och då togs DNA. Det kunde därigenom verifieras att det verkligen är kvarlevorna efter Birger Jarl av Folkungaätten, och hans son Erik samt andra hustrun Mechtild. Han dog 1266, makan Mechtild af Holstein avled 1288. Sonen Erik ligger också i graven, avled 1275 (brodern Magnus Ladulås var då kung). Birger Jarl var inte av kunglig ätt men fick alltså sin viloplats i denna vackra kyrka där tre kungar är begravda.
Jag var inte särskilt intresserad av historia i grundskolan vilket kanske var synd. Men som vuxen har jag tagit igen en del, särskilt nu som åldrig sådan. Å andra sidan kan det vara åldern i sig som gör det intressant. Jag vet inte.
Men i alla fall, det fanns ju ett kloster intill kyrkan, och dess murar finns ännu kvar. Cellerna var onekligen inte stora men det fanns en mängd olika rum. Även en slags arrestlokal. Undrar ju vad man som munk kunde ha begått för gärning som renderade i en vistelse i fängelsecellen.
Bild 2. Varnhems Klosterkyrka (foto Ann-Katrin Lagnefeldt).
Som bekant inspelades filmen Arvet efter Arn här, baserad på Jan Guillous böcker om Arn.
Bild 3. Varnhems Klosterkyrka (foto Ann-Katrin Lagnefeldt).
En liten bit från den vackra kyrkan i Varnhem finns en ruin av en privat gårdskyrka från vikingatiden, Kata gård. Idag är det ett museum. Vid utgrävningar fann man antagligen Sveriges äldsta krypta, med gravplatser från 900-talet. På denna vikingagård härskade en kvinna vid namn Kata i slutet av vikingatiden. Hennes kvarlevor kan beskådas genom det glasgolv som täcker utgrävningarna och i byggnaden finns information om Varnhem och bygden runt om. Hon god således för mer än 1 000 år sedan och hennes skelett var mycket välbevarat. Fascinerande att stå och titta ner i en grav med ett så välbevarat skelett av en betydande kvinnoperson från 1000talet. Ett intressant utflyktsmål som avslutades med promenad i vårvädret och avnjutande av mycket god glass, lokalt producerad.
Nästa dag skulle vi till trandansen. Vi vaknade till ett vinterland, huvva. Ett helt vitt Skövde, snöstormen var över oss med full kraft och vi skulle nu till Hornborgasjön med buss. Hade jag vetat att vi skulle sitta fast i en kö i sju timmar och totalt tillbringa tolv timmar i denna buss, hade jag nog stannat på hotellet. Men man har ju betalt en hel del för att se dess fåglar, det ska ha varit ca 22 000 tranor där på annandagen. På grund av vädret så jag skippade både systemkameran och kikaren för att inte frysa av mig händerna. Men mobilkameran gillade inte alls att vara med, kunde inte zooma in så mina bilder är gråa och suddiga. Med lite god vilja ser man några tranor flyga på ett par bilder. Jag tyckte att de såg ut att frysa benen av sig men de har värmeväxlare i benen så de fryser inte. Kanske vore det något för en annan som ofta är frusen vintertid.
Men i alla fall, vi såg en mängd tranor i klumpar, en hel del andra fåglar som sothönor, änder och några mindre fåglar. Sedan styrde bussen norrut tidigare än planerat eftersom vädret var så dåligt. Men det ville sig inte bättre att vår buss fastnade i en kö som inte löstes upp förrän efter sju timmar. Då hade några av oss i stigande otålighet ringt massmedia, polisen för att meddela att ett 50tal pensionär suttit instängda i bussen i snart sju timmar, Någon ringde Assistanskåren för att höra om bärgning var på g av den lastbil som havererat pga sommardäck och som nu blockerade två körbanor. Men ingen kunde ge besked. Väg E20 kommer jag att undvika vintertid i framtiden.
'Distansskribenten var då närmast avsvimmad av hunger och brist på frisk luft samt avsaknad av bekvämt säte i bussen. Mina ben är för långa för en modern turistbuss där man minimerat utrymmet för resenärens ben till ungefär två tredjedelar av en normallång peson. Jag är 176 cm lång och mina knän satt som fastkilade i framförvarande ryggsits. Den personen var 192 lång och han satt förfärligt illa. Varför så trånga bussar, hur ska långskankarna som en annan få plats? Detta får utrönas med resebolaget.
I vart fall, ett intressant resmål; Varnhem och dess klosterkyrka med mera och hade vädret varit oss nådigt, så hade jag njutit av fågeldansen och Hornborgasjön också.
Men i maj styr vi bilen mot Öre. Förhoppningsvis har snömängden avtagit rejält till dess. Fågellivet är ganska rikt vid vår gård så jag hoppas få skåda fåglar där i stället.
Ann-Katrin Lagnefeldt, 2024-04-04
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se